PRO|SANA info@prosana.se

 

1

Ansiktsanalys

Non felis tellus mauris faucibus sed vulputate ac in elit quis cupidatat ut pretium mauris quam molestie arcu mauris scelerisque nonummy felis euismod pulvinar.

2

Frekvensanalys

Nulla morbi mus ut libero fusce nulla sit mauris sem hendrerit pulvinar sapien odio vel enim nulla placerat sed curabitur fringilla orci ac in dui mauris.

3

Tungmetalltester från urin

 

Tempus rutrum praesent placerat vel praesent ipsum pellentesque consectetuer mollis variu bibendum dolor.

Tungmetalltest - IHMT (Ionic Heavy Metal Test)

 

Denna test visar om en person kan kelatera (binda) joniska tungmetaller eller inte. Om kroppen inte har förmågan att kelatera tungmetaller, kan mängden av dessa lagras till toxiska nivåer och produktionen av fria radikaler ökar då dramatisk.

Många forskare tror idag att fria radikaler är grundorsaken till många av våra kroniska sjukdomar. Joniserande tungmetaller som kadmium, kvicksilver, järn m.m. skapar stora mängder av fria radikaler.

Kvicksilver, bly, kadmium och liknande metaller kallas också ibland för giftiga metaller. Anledningen är att de inte verkar ha några positiva egenskaper för människokroppen.

 

Kan också vanliga metaller som koppar, järn och zink vara toxiska?

 

Generellt kan man säga att alla metaller i sin joniska form och som följaktligen är elektromagnetiskt aktiva, kan ansamlas i kroppen och nå en toxisk nivå.

 

Vad är joniska metaller?

 

Joniska metaller är inte kelaterade eller bundna till en organisk molekyl, dvs har inte blivit elektroniskt neutraliserade. Dessa kan operera som en katalysator och skapa en lavin av fria radikaler.

Ta t ex järn som är en metall som vi inte kan leva utan. Om järn kommer i joniserad form, kan den snabbt ackumuleras i vävnaderna och producera mängder av fria radikaler som i sin tur kan orsaka diabetes, levercancer och andra kroniska sjukdomar. En järnöverskottsjukdom, hemakromatotis, är klassificerad som den mest utbredda och dödliga genetiska sjukdomen som finns idag.

Koppar kan också vara mycket skadlig och bl.a. orsaka Wilsons sjukdom.

Joniskt zink t.ex. hos barn kan leda till ett okontrollerbart beteende.

 

Vad är kelatering?

 

Ingen kan överleva utan att en kelatering ständigt äger rum i vår kropp. Under matsmältningen och upptaget av mat använder kroppen proteinsubstanser - aminosyror - för att binda mineraler och transportera dem till sin destination. T.ex. hemoglobin är ett kelatat av järn. När vi äter kött och grönsaker vilka innehåller järn måste järnet bindas (kelateras) till aminosyror så att det kan transporteras genom tarmslemhinnorna in i blodbanan.

Om vi inte kan kelatera joniserade metaller kan vi inte göra oss av med “giftiga” metaller som bly, kadmium, kvicksilver och andra metaller, järn inkluderat - i ett sådant fall kommer en stor mängd fria radikaler.

 

Vad är fria radikaler?

 

Fria radikaler är klassificerade som atomer utan elektronpar. Elektroner vill alltid vara i par och om de förlorar sin partner, vill de “radikalt” söka efter en annan.

När de “tar” en elektron ifrån en annan atom eller molekylär förening, delas denna förening och mer fria radikaler bildas. En kedjereaktion kan uppstå, celler kan skadas eller dö och deras DNA kan förändras. När den genetiska koden blir angripen uppstår mutation och t.ex. cancer kan bildas. De fria radikalerna skyndar inte bara på åldrandet, de leder också till en allt tidigare nedbrytningssymptom (det vi kallar kroniska sjukdomar).

Stress kan öka fria radikalproduktionen miljontals gånger. Detta har vi känt till under lång tid. Vad som är nytt är insikten om att joniska metaller (även s.k. tungmetaller) kan öka produktionen av fria radikaler t.o.m. kraftigare.

Förutom stress finner vi substanser som genererar fria radikaler i maten vi äter, i droger eller mediciner, i luften som vi andas eller vatten som vi dricker.

 

Är fria radikaler alltid skadliga?

 

Nej. Det är överproduktionen som orsakar problem och inte de fria radikalerna som sådana. Kroppen behöver fria radikaler för att motverka organismer som bakterier, svampar, virus och andra mikrober som inte hör hemma i vår kropp.

I det sammanhanget är de helt nödvändiga för vår hälsa. Problemet är att en överproduktion av fria radikaler kan skada cellerna och dess DNA och därmed hela kroppen på ett allvarligt sätt.

 

Om vi har för mycket fria radikaler kan de orsaka kroniska sjukdomar som t.ex.:

 

astma, allergier, MS, Parkinsons, reumatism, artrit, diabetes, cancer,

 

hjärt- och kärlsjukdomar, för tidigt åldrande, m.fl.

 

För att skydda kroppen och hålla de fria radikaler i schack producerar kroppen s.k. antioxidanter som kan donera elektroner utan att bli fria radikaler själva.

Är antioxidanter alltid bra?

 

Fria radikaler är inte alltid dåliga. De tillhör trots allt vårt immunsystem, och utan de skulle skadliga organismer “ äta upp oss”.

 

Därför kan människor som intar allt för stora doser antioxidanter åstadkomma exakt det problem de försöker undvika - i tron att skydda sig kan de istället öka risken för att exempelvis cancer ska bildas.

En hälsosam kropp har förmåga att binda organisk fria omgivande metaller.

 

Elektromagnetism neutraliserar dem och frigör dem. Om inte detta är möjligt kommer det att bli en snabb ökning av fria radikaler, speciellt om kroppen har brist på antioxidanter. Tillskott av antioxidanter utrotar inte heller det aktuella problemet med den enorma ökningen fria radikaler på grund av joniska metaller.

Tungmetalltest, IHMT - test, gör det möjligt att bevisa existenser av fria tungmetaller i urinen eller andra substanser.

 

Porta Elementum

 

Amet dui bibendum nulla non platea senectus ipsum molestie arcu pharetra hic vestibulum interdum dapibus tincidunt fusce maecenas blandit suscipit consectetuer commodo fusce arcu accumsan.

Accumsan Fermentum

Lacus volutpat duis in vulputate vitae blandit volutpat urna.

Libero Praesentium

Lacus volutpat duis in vulputaten sed blandit volutpat urna

Phasellus Parturient

Eros ullamco sem justo pellentesque vitae luctus.

Råd vid urinprovtagning

 

Det rekommenderas att använda morgonurin. Då har urinen varit länge i blåsan och är koncentrerad.

Använd helst mittstråleurinen, det vill säga inte det första eller det sista som kommer ut ur blåsan.

Urinprovet bör helst tas samma dag som du ska till terapeuten.

Provet bör förvaras i kylskåp tills du ska till terapeuten.

Använd en ren behållare till provtagningen.

 

 

PROSANA

+0704826266